Previous research regarding the European debt crisis has mostly focused on the purely economic aspects of the crisis. However, there is a strong ?Protestant-Catholic? dimension in Europe, where historically Protestant countries are more prosperous than their Catholic and Orthodox counterparts. This has especially been a fact since early 2010, when several countries within the European Union had their credit ratings downgraded. Is this phenomenon merely a coincidence? Or could the roots of the recent troubles in Europe have a basis in historic religions? To tackle this question, Max Webers ?s 110 year old study The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism is brought back into light and used as a tool for analysis of the crisis.The results show that not only are Protestant countries in general more prosperous, but they also have lower corruption and their citizens have a higher level of trust towards the government.

Empirierna visar att hedgeportföljen under den avgränsade undersökningsperioden har genererat endast marginellt mindre igenomsnittlig avkastning än aktieportföljen, som den bästavkastningspresterande traditionella portföljen. Riskmässigt var det dockuppenbart att hedgeportföljen var överlägsen gentemot båda de traditionellaportföljerna, som lyckades skydda sig bättre mot kursfallen, under båda denfinansiella krisen 2007 och den Europeiska skuldkrisen 2011. Hedgeportföljenföljde inte heller med de kraftiga uppgångarna som förkom på marknaden i sammautsträckning som de traditionella portföljerna gjorde. Friareplaceringsregleringar anses vara den viktigaste skillnaden mellan hedge ochtraditionella fonder, som t.ex. tillåter hedgefonderna att vara högre belånade,och kan därför finansiera en större kombination av skildainvesteringsstrategier och åstadkommer därmed bredare kapitalplaceringar somresulterar i större riskspridningar..

Empirierna visar att hedgeportföljen under den avgränsade undersökningsperioden har genererat endast marginellt mindre igenomsnittlig avkastning än aktieportföljen, som den bästavkastningspresterande traditionella portföljen. Riskmässigt var det dockuppenbart att hedgeportföljen var överlägsen gentemot båda de traditionellaportföljerna, som lyckades skydda sig bättre mot kursfallen, under båda denfinansiella krisen 2007 och den Europeiska skuldkrisen 2011. Hedgeportföljenföljde inte heller med de kraftiga uppgångarna som förkom på marknaden i sammautsträckning som de traditionella portföljerna gjorde. Friareplaceringsregleringar anses vara den viktigaste skillnaden mellan hedge ochtraditionella fonder, som t.ex. tillåter hedgefonderna att vara högre belånade,och kan därför finansiera en större kombination av skildainvesteringsstrategier och åstadkommer därmed bredare kapitalplaceringar somresulterar i större riskspridningar..

Uppsatsen kartlägger det amerikanska agerandet i fråga om EU: s skapande av en militär krishanteringsförmåga. Dessutom görs ett försök att med hjälp av en teori vars födelse ägde rum före det kalla kriget, förklara USA:s säkerhetspolitiska beteende gentemot Europa. Huvudsyftet med uppsatsen är att ur ett geopolitiskt-realistiskt perspektiv belysa hur USA betraktar den Europeiska Unionens säkerhetspolitiska utveckling.I uppsatsen kan det konstateras att USA:s officiella syn på den europeiska utvecklingen i huvudsak har varit positiv och att man välkomnar att de europeiska allierade staterna satsar mer på sin respektive försvarsförmåga vilket ger en mer jämbördig fördelning av kostnaderna. USA välkomnar europeiska utvecklade förmågor för att förbättra NATO:s kapacitet. Det föreligger en amerikansk oro för att den europeiska uppbyggnaden skall leda till att NATO:s betydelse minskar.

Slutsatserna man kan dra av händelserna är att det finns en effekt på företagens börskurser som ett resultat av tillkännagivandena av finansiella stödet till de berörda EU-länderna. Det generella utfallet är att publiceringen av dessa nyheter hade i likhet med tidigare studier om ekonomiska nyheter samma utfall, det vill säga att det finns en korrelation. I tre av fyra händelser för i diagrammet för samtliga branscher reagerar avkastningen negativt av tillkännagivandena. Det vi kan konstatera att samtliga branscher har reagerat negativt och att det finns ett samband mellan händelsen i tre av fyra. Hypotestesten visar att i 13 av 16 fall så förkastas nollhypotesen medan i 3 av 16 fall accepteras den.

Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvärldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrågasattes och krav på ökade upplysningar ställdes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers årsredovisningar har förändrats under 2008 jäm­fört med 2007. Det undersöks också om det finns några skillnader i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008. Studien har en kvantitativ ansats där 2007 och 2008 års årsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. Utifrån studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers årsredovisningar har ökat i omfattning mellan år 2007 och 2008.

Uppsatsen beskiver den europeisering av den svenska säkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det svenska inträdet i den europeiska unionen. Genom att utgå från konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och säkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den svenska säkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhålls att den svenska säkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utsträckning börjat korrelera med den europeiska säkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framträder framförallt när den svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvärderats sedan inträdet i EU. Uppsatsen belyser också hur både den svenska och den europeiska säkerhetspolitiska diskursen har förändrats över tid..

Europeiska Unionens inflytande har ständigt ökat och med detta har en aktuell fråga uppstått, nämligen huruvida unionen är en demokratisk organisation eller inte. Syftet med uppsatsen är att undersöka Europeiska Unionens utveckling över tid sett till dess grad av demokrati. Undersökningen görs utifrån två tidpunkter och grundar sig i två fördrag. Den första tidpunkten är Maastrichtfördragets ikraftträdande och den senare är Lissabonfördragets ikraftträdande och utifrån dessa två tidpunkter undersöks den demokratiska utvecklingen inom unionen. Metoden för att uppnå syftet är en innehållslig idéanalys där Robert Dahls demokratikriterier utgör grunden för analysverktyg och definieras utifrån demokratin som ett ideal eller en idealtyp.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns en ökad korrelation mellan de europeiska börserna, både som medlemmar i EU och EMU. Då USA länge varit en ledande världsekonomi vill vi undersöka om dess inverkan på de europeiska börserna har förändrats. Metod: Vi har utifrån olika börsers dagliga avkastningar beräknat det månatliga medelvärdet och korrelationen. Resultaten har vi sedan jämfört för att finna samvariation. För att kunna se om korrelationerna skiljer sig åt har vi beräknat konfidensintervall.

The European Union is seen as democratic, and one of the criteria for a democratic decision process is that it must be fully transparent for the citizens. That is the only way for them to make their own decisions about political issues, and it is only possible as long as the citizens have access to relevant and reliable information. However, this is not always the case within the European Union, since it is often difficult to get a hold of different documents of the institutions, and since the civil servants to a great extent are forbidden to give away any information..

Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera Turkiets lagstiftnings tillämplighet med artikel 10 i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Jag har valt att fokusera på artikel 301 i den turkiska brottsbalken. Artikel 301 används för att hindra yttrandefriheten i Turkiet och kan ge upp till 2 år i fängelse. För att komma fram till om artikel 301 är en kränkning av artikel 10 behöver jag förstå hur Turkiet tolkar artikel 10. För att förstå detta har jag använt mig av ett antal domstolsfall från den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

Europeiska unionen har en lång historisk bakgrund. Syftet med ett integrationssträvande var till stor del att säkerställa att en upprepning av de stora krigen inte skulle ske. Ändringar av EU fördragen har tidigare skett genom Maastricht-, Amsterdam- och Nice-fördragen. Lissabonfördraget ratificerades den 1 december 2009 av samtliga 27 medlemsstater inom EU för ett enat överstatligt samarbete. Därmed antogs en serie ändringar i Europeiska unionens fördrag.

Under slutet av 1800-talet kom Pariskonventionen att förändra synen på patentoch en era av multilateralt samarbete kom att inledas.Med anledning av utvecklingen på den europeiska patentmarknaden har sedanmitten av 1900-talet betydande harmoniserande förändringar genomförts. Ettgemensamt patentsystem inom EU har dock ännu inte blivit verklighet.Svensk patenträtt har över tiden kommit att närma sig den europeiska, vilket är ettexempel på det arbete som pågår inom Europa. Inom den svenska rätten är Patentlagenav stor betydelse då internationella avtalsbestämmelser kommit att inkorporerasi denna lag.Även om ett nordiskt samarbete funnits sedan länge är det den europeiska patentkonventionentillsammans med det europeiska patentkontoret som utgjort det mestbetydelsefulla resultatet av samarbetet inom den europeiska patenträtten. I slutetav år 2009 nåddes en politisk överenskommelse gällande ett gemenskapspatentoch en gemensam patentdomstol inom EU. Huruvida denna överenskommelsekommer att utmynna i något nytt patent eller någon ny patentdomstol är dockännu oklart.

Utvidgningen av Europeiska unionen medför att allt fler aktörer måste samarbeta i syfte att uppnå och utveckla en stark och gemensam europeisk marknad för varor, tjänster, personer och kapital. I och med att antalet länder i gemenskapen ökar uppstår också allt större klyfter mellan så väl medlemsstaternas sociala förhållanden som nationella lagstiftning. Detta innebär att mer komplexa förhållanden växer fram som kräver allt större anpassning hos de enskilda medlemsstaterna, vilket genererar problem. Det ligger varken i Europeiska unionens eller i medlemsstaternas intresse att den fria rörligheten medför några större ekonomiska problem för arbetsmarknadens aktörer. I Vaxholmskonflikten har dock problemet med nationella skillnader aktualiserats utan att den nationella domstolen anser sig kunna finna en gemenskapsrättsligt godtagbar lösning.

Nivå/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av Mål 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån revisionsutlåtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas Mål 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulärförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger på 43 projektbeslut framtagna utifrån Mål 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrån en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingående revisionsbyråerna, har genomförts för att fördjupa vår analys.Resultat/slutsatser: Våra slutsatser är att EU-revisionen i vårt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.